Alla inlägg av Patrik Bergman

Genetik

GENETIK V.39

Under detta avsnitt kommer vi bl.a. prata om cellen, dess uppbyggnad och funktion, samt den klassiska genetiken. Vi kommer dessutom ta upp  ”Bio-teknik” och titta områden där genteknik tillämpas. Under denna del kommer vi också jobba en hel del med diskussioner och ställningstagande i frågor som rör användningen av Genteknik


Viktiga ord och begrepp (klicka på orden för förklaring):
Kromosom, DNA, Gen, Aminosyror, Mitos, Meios, Dominanta gener, Recessiva gener, Mutation, Kloning, GMO

Träna Begrepp  och korsningsscheman (Flashcards)


Checklista och begrepp

Central innehåll som behandlas under området:
Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan.
 Evolutionens mekanismer och uttryck, samt ärftlighet och förhållandet mellan arv och miljö.
 Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
 Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
 De biologiska modellernas och teoriernas användbarhet, begränsningar,
giltighet och föränderlighet.
 Vanligt förekommande sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Virus, bakterier, infektioner och smittspridning. Antibiotika och resistenta bakterier.
 Genteknikens möjligheter och risker och etiska frågor som tekniken väcker.
 Historiska och nutida upptäckter inom biologiområdet och deras betydelse för samhället, människors levnadsvillkor samt synen på naturen och naturvetenskapen.
 Aktuella forskningsområden inom biologi, till exempel bioteknik.
 Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
 Sambandet mellan biologiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
 Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
 Källkritisk granskning av information och argument som eleven möter i olika källor och samhällsdiskussioner med koppling till biologi.

Checklista


Litteratur
Biologidirekt
Cellen och arvet – sid 284
Cellen och arvet – sid 285
Cellen – sid 286
Celler vilar aldrig – sid 287
Cellens byggnad – sid 288
Kromosom, DNA och gen – sid 289
Vanlig celldelning – sid 290
Från största till minsta – sid 291
Genetik – ärftlighet – sid 292
Könscellerna – sid 293
Flicka eller pojke – sid 294
Tvillingar eller fler – sid 295
Dominanta och vikande gener – sid 296
Egenskaper styrs av många gener – sid 297
Antalet kromosomer är inte alltid 46 – sid 298
Mutationer – sid 299
Samspel mellan arv och miljö – sid 300
Sammanfattning 5 – sid 301

Bioteknik – sid 332
Bioteknik – sid 333
Vad är bioteknik? – sid 334
Växt- och djurförädling är inte bioteknik – sid 335
Bioteknik och genteknik – sid 336
Bioteknik i människans tjänst – sid 337
DNA- och fosterdiagnostik – sid 342

Evolutionen pågår ständigt och utan syfte – sid 315
Bevis för evolutionen – sid 316
Fossil berättar om livets utveckling – sid 317
Arter förändras – sid 318
DNA-tekniken – sid 319
Livets utveckling på jorden – sid 320
Livets utveckling – sid 321
Fördjupning:
Plussidor Den genetiska koden – sid 302
Plussidor Proteintillverkningen i cellen – sid 303
Plussidor Vad skiljer dig från chimpanser? – sid 304
Plussidor Generna styr fosterutvecklingen – sid 305
Plussidor Kloning av växter och djur – sid 344
Plussidor Genterapi – sid 345

Webblänkar
Gentekniknämdens webbsajt om genteknik. Innehåller information om ny genteknik, men beskriver också grundläggande genetik mer ingående än boken.

 


Filmer


Digital träning
Testa dig själv 1
Testa dig själv 2

 


 

Ma-lektion 12/10 9MD och 9BF

Syftet med dagens lektion är att förstå hur man multiplicerar av parenteser

1. Avsluta förra veckans lektion om du inte hann klart

2. Titta på följande genomgångar:
Multiplicera parenteser
Multiplicera parenteser (fördjupning)

3. Lös följande uppgifter :
a) (x+2)(x+3)
b) (x+3)(x+3)
c) (x+2)(x-2)
d) (x-3)(x-3)
*e) (x+4)(x-3x+5)
**f) (x+3)(x+3)(2x+4)

4. Eget arbete i boken eller på kunskapsmatrisen

NO-lektion 9BF 12/10

Syftet med dagens lektion är att kunna besvara följande frågor:
Vad är epi-genetik? Vad är GMO? Hur gör man en GMO? Glöm inte heller att titta på länken till läxan inför nästa veckas lektion längst ned i inlägget.

EPIGENETIK

  1. Titta på följande film från UR: Sperimens dolda genetik
  2. Läsa följande förklaring av begreppet epi-genetik:  http://www.vetenskaphalsa.se/vad-ar-epigenetik-2/
  3. Skriv en egen förklaring av begreppet epi-genetik i samma dokument som du startade förra lektionen

GMO

1. Läs s.332-336 i biologi direkt

2. Titta på filmen:

3. Läs följande två sidor på genteknik.nu:
A) Vad är GMO?
B) Så här gör man GMO

4. Är GMO bra eller dåligt? Vad tycker du? Skriv ned din reflektion och motivera ditt ställningstagande i samma dokument som tidigare. Försök dock att ha med argument för båda sidor.

FÖRDJUPNING (Om du hinner): CRISPR

Vad är CRISPR och varför tror du att det anses vara en sådan revolution inom gentekniken?

Läxa:
Denna gång behöver ni inte besvara några frågor utan bara titta på de sista minuterna av klippet. OBS! Ni ska alltså bara titta på de sista minuterna (från 16:06-22:39)
Det skräddarsydda barnet:

Ma 9BF 12.50 – 13.50 och 9MD kl.14.15-15.05 9/10

Börja med att välja spår utifrån hur väl du förstod förra veckans lektioner.
Spår 1 = Är osäker och behöver repetera en del av det vi gjorde.
Spår 2 = Förstod allt förra veckan och kan gå vidare med nya saker

SPÅR 1 (Räta linjens ekvation)

1. Titta på filmen nedan:
https://www.youtube.com/watch?v=Q0YfgPYH_us

2. Digitala övningar på räta linjens ekvation. Börja med att rita upp ett koordinatsystem i din bok så blir uppgifterna lättare att lösa. Arbeta med övningarna i max 15min

3. Gå vidare till Spår 2

 

SPÅR 2 (Mönster och talföljder)

1. Titta på filmerna nedan:

2. Lös uppgifterna (max 5 min/länk:

Fortsätt talföljden

Figurer och uttryck

Skriv ned lösningen till de två uppgifterna nedan i skrivboken:

A)

B)

3. Fortsätt arbeta i boken

 

 

NO 9BF 9/10 kl.10.20-12.00

NO Genetiklektion 4 kl.10.20-12.00

Börja lektionen med att starta ett google dokument i drive, som du antingen delar med Patrik eller lägger in din NO-mapp. Samtliga diskussions- och reflektionsfrågor skriver du ned i detta dokument.

  1. Titta på filmen nedan (Halva filmen är repetition av det vi gått igenom så här långt):

    Diskutera med den som sitter brevid dig.
    -Hur kan man se att människor har en gemensam” urmoder” som man utvecklats från, som fanns för ca 150 000 år sedan?

  2. Läs från s.292 i Biologi Direkt t.om. sammanfattningen. Svara på frågorna som finns på sidorna
  3. Vad är evolution?  Börja med att titta på de alla fem filmerna nedan:

 

4. Läs s.310-313 i Biologi Direkt

5. Avslutande reflektion.  Hur hänger evolutionen och genetik ihop? Försök att sammanfatta dina tankar och idéer på max fem rader.

Tal åk9

Här kan du hitta checklista till kursen, filmer som ger extra träning och stöd, sidor i matematikboken,samt länkar till testa dig själv avsnitt

CHECKLISTA
Bra ord att kunna:
Talmängder, naturliga tal, hela tal, rationella tal, irrationella tal, reella tal, primtal, sammansatt tal, primfaktorer, kvadrattal, kvadratrot, Pythagoras sats, katet, hypotenusa

För E ska du kunna:

  •  sortera tal i olika talmängder
  • faktorisera tal
  •  räkna med negativa tal
  •  räkna med potenser
  •  använda sig av Pythagoras sats

För betygen högre än E ska du kunna:

  •  mer om negativa tal
  • räkna med kvadratrötter
  • mer om Pythagoras sats

För mer ingående information kring kunskapskrav hänvisas till selma.friskola.nu


Veckoplanering
Här hittar du en preliminär veckoplanering. Observera att veckorna kommer fyllas på uppifrån, vilket innebär att du hittar första veckan på terminen längst ned


Boken

Blå kurs (Bas- och repetitionskurs)
Tal s.24
Delbarhet s.25
Negativa tal s.26
Tal i potensform s.27
Tal i kvadrat s.28
Kvadratrot s.29
Pythagoras sats s.30-31
Grön kurs (Grundkurs)
Talsystemet s.8-9
Delbarhet och primtal s.10-11
Negativa tal och tal i potensform s.12-13
Tal i kvadrat  s.14
Kvadratrot s.15
Pythagoras sats s.16 -17
Problemlösning: Pythagoras sats s.18-19
Pythagoras, tal och mönster s.20-21
Prefix för stora tal s.211
Tiopotenser s.212
Räkna med tal i grundpotensform s.215
Potenser med negativ exponent s.216
Arbeta tillsammans  Sant eller falskt s.217

Röd kurs (Fördjupning för de högre betygen)
Blandat med negativa tal s.32-33
Räkna med kvadratrötter s.34-35
Problemlösning med Pythagoras s.36-37
Uppslaget 1 s.40
Soluppgift och Abelshörna s.41


Filmer

Kommer snart!


Testa dig själv!
Kunskapsmatrisen
Negativa tal – matteva
Grundpotensform – matteva
Potenser – matteva


Behöver du repetera?

Negativa tal 

Stora och små tal 

Du hittar även en rad filmer på: http://www.matematikbokenxyz.se/elever1/filmer1.html
Filmer är kopplade till Matematikboken XYZ, men behandlar samma områden.
Bra filmer för repetition är bl.a.

Matematikboken X
kap. 1.2 Negativa tal

Matematikboken Z
kap. 1.2 Negativa tal (forts.)
kap 1.3 Potenser
kap 1.4 Räkna med potenser
kap 1.5 Små tal och tiopotenser
kap 1.6  Räkna med tiopotenser

 

 

Hållbar utveckling och kemiska processer v.34-38

Hållbar utveckling och kemiska processer


Hur påverkar vi vår miljö? Vad innebär hållbar utveckling? Vilka kemiska processer påverkar vår jord på en global nivå? Detta är några av de frågor som vi kommer arbeta med under området.

Prov v.38 Fredag 21/9


Checklista
Hur påverkar vi vår miljö?
Hur transporteras ämnen i mark, luft och vatten
Vad beror de olika koncentrationerna av ämnen i mark luft och vatten av?
Hur kan vi testa vad det finns för ämnen i vår omgivning och hur de påverkar miljön
Planera och dra slutsatser från undersökningar
Presentera slutsatser och resultat för andra
Källkritisk granskning av information

Detaljerad Checklista

Reaktionsformler att kunna:

Havsförsurning och hur ozonskiktet bildas

Nitrifikation och denitrifikation (fördjupning)

Exempel på större provfråga


Litteratur och webbstöd

Repetition
Fossila bränslen – sid 93
Olja – sid 94
Bensin och diesel – sid 95
Naturgas – sid 96
Förbränning av fossila bränslen – sid 97
Etanol bättre än bensin? – sid 100
Plussidor Polymerer – sid 108
Fotosyntes och cellandning – sid 118
Fotosyntesen – sid 119
Cellandningen – sid 120
Fotosyntes och cellandning samspelar – sid 121
Kolhydrater – sid 122
Enkla sockerarter – sid 123
Salter – sid 170
Salter är jonföreningar – sid 171
Koksalt – natriumklorid – sid 172
Gips – kalciumsulfat – sid 173
Mineraler – sid 174

Kapitel 6 Hållbar utveckling (Nytt!)
Hållbar utveckling – sid 190
Innehåll – sid 191
Vårt hem jorden – sid 192
Bing Bang, stjärnor och planeter – sid 193
Blågröna bakterier – fotosyntes – sid 194
Livet anpassar sig – sid 195
Principer för en hållbar utveckling – sid 196
Sex principer – sid 197
Resurser – sid 198
Spridning – sid 199
Halter – sid 200
Tid – sid 201
Jämvikt – sid 202
Ämnens egenskaper – sid 203
Försiktighetsprincipen – sid 204
Klimat och miljö – sid 205
Den globala uppvärmningen – sid 206
Försurning av haven – sid 207
Ozonlagret – sid 208
Återvinning av avfall – sid 209
Sammanfattning 6 Vårt hem jorden – sid 210
Sammanfattning 6 Klimat och miljö – sid 211

Träna
Plussidor Livscykelanalys – sid 212
Plussidor Livscykelanalys – sid 213
Plussidor Kemikalier och kemiska ämnen – sid 214
Plussidor Konsumentprodukter och hållbar utveckling – sid 215
Uppslaget 6a Gör en miljöanalys – sid 216
Uppslaget 6a Gör en miljöanalys – sid 217
Uppslaget 6b Rätt eller fel? – sid 218
Uppslaget 6b Vem har rätt? – sid 219

(Extra) https://www.naturvetenskap.org/kemi/hogstadiekemi/mark/

 


Filmer

Hållbar utveckling

Miljökemi

Fördjupning

SLI
1. Världshavens försurning.  2. Kvävets kretslopp.  3. Fosforns kretslopp.  4. Växthuseffekten och hål i ozonskiktet.  5. Växthuseffekten – Klimatförändringar och global uppvärmning.
1. http://sli.se/r/rGH8
2. http://sli.se/r/tv66
3. http://sli.se/r/sP8L
4. http://sli.se/r/w11X
5. http://sli.se/r/q8qv

PREZIS

Hållbar utveckling och globala miljöproblem: http://prezi.com/yt7hfktb2nhd/?utm_campaign=share&utm_medium=copy

Övergödning: http://prezi.com/qlbp5noh5vy2/?utm_campaign=share&utm_medium=copy&rc=ex0share 


Exempel på möjliga laborationer

Fällningar vid olika pH-värden
Indikatorarter/indikatorer för pH i sjö
Påvisa tungmetaller
Testa metaller vid olika aciditet
Metallers lösningsförmåga
Sand och bly från skjutfält
Buffertlösningar(Kan vi påvisa mikroplaster med filtrering, lupp eller mikroskop)
Nedbrytning av tex hundbajspåse i uv, ljus, tumlare, vatten, olika pH, värme
Frigolit+aceton
Studsboll av stärkelse, olja, färgämne (Hur många dagar håller den sig?)

Träning och repetition inför matematik åk9

Detta inlägg kan hjälpa dig om det är något moment som du känt dig osäker på under åk8 i matematik eller om du vill förbereda dig extra inför åk9. Under varje rubrik finns det filmer, arbetsblad och webbtips som du kan använda för att träna. Rubrikerna motsvarar kapitlen i boken för åk9, men innehållet sträcker sig över hela högstadiekursen i matematik.

Tal och Taluppfattning

  •  förklara hur vårt talsystem är uppbyggt
  • multiplicera och dividera med positiva tal som är mindre än 1
  • skriva tal i potensform, samt räkna med potenser
  • sortera tal i olika talmängder
  • faktorisera tal
  • förklara vad ett negativt tal är, samt räkna med negativa tal
  • förstå vad som menas med kvadratrot och kunna beräkna kvadratroten av ett tal
  • använda sig av Pythagoras sats

Funktioner och algebra

  • rita koordinatsystem
  • ange koordinater för en punkt i ett koordinatsystem
  • beskriva proportionella samband med hjälp av diagram och formler>>beskriva andra linjära samband
  • tolka olika typer av samband
  • skriva ett uttryck
  • beräkna värdet av ett uttryck
  • tolka uttryck
  • förenkla uttryck skrivna med parenteser
  • lösa olika typer av ekvationer
  • lösa problem med hjälp av ekvationer
  • skriva uttryck för geometriska mönster
  • beskriva begreppen funktion och linjär funktion
  • tolka linjära funktioner med ord, grafer och formler
  • använda formler som beskriver linjära funktioner, proportionaliteter, geometriska mönster och talföljder
  • använda räta linjens ekvation

Geometri

  • förklara vad area är för något
  • beräkna arean av rektanglar, parallellogram, trianglar och cirklar
  • använda de vanligaste areaenheterna
  • använda skala och göra mätningar i en ritning>>förklara spegelsymmetri och rotationssymmetri
  • förstå vad volym är för något
  • ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar till exempel rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid
  • använda olika enheter för volym
  • beräkna volymen för rätblock, cylinder, prisma, kon och pyramid>>beräkna arean av en begränsningsyta
  • förstå area- och volymskala
  • förstå och räkna med likformighet

Bråk och Procent

      • jämföra storleken på olika bråk
      • förkorta och förlänga bråk
      • räkna ut procentsatsen
      • förstå och använda procent vid jämförelser
      • addera, subtrahera och multiplicera bråk
      • förstå och utföra de tre olika sätten att beräkna procent

– beräkna andelen
– beräkna delen
– beräkna det hela

    • räkna med förändringsfaktor
    • använda procentberäkningar i olika praktiska sammanhang, till exempel vid ränteberäkningar och vid jämförelser
    • skilja på procent och procentenheter
    • räkna med promille

Webbtips!

Genomgångar – skriftligt och filmade. Länkarna nedan går till avsnittsmenyer. Klicka på den del du behöver hjälp med:
Rep. från åk7
Rep. från åk8 (Bråk)
Rep. från åk8 (Procent)
åk9

Övrigt

Sannolikhet

  • förklara vad som menas med begreppet sannolikhet
  • räkna med likformig sannolikhetsfördelning
  • beskriva hur sannolikhet kan bestämmas genom att göra praktiska försök
  • att använda utfallsdiagram vid beräkning av sannolikheter
  • att använda träddiagram vid beräkning av sannolikheter
  • att räkna med oberoende och beroende händelser

 

 

 

 

Energi och energikällor V.16-21

Energi och energikällor V.16-21
V.16 gäller repetition och fördjupning av tidigare kurser. Se s.144 – 149 i fysikboken. Du hittar som vanlig mp3-filer av sidorna längre ned i inlägget

För betyget E ska du kunna:
-Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi.
-Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
-Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
-Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjlig-
heter och begränsningar i framtiden.
-Säga något om hur användning av energi har betydelse för teknik, miljö, samhälle och
människors levnadsvillkor.

För betyg högre än E ska du kunna:
-Källkritiskt granska av information och argument som du möter i källor och
delta aktivt i samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
-Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
– använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Avsnittet kommer under dessa veckor att innehålla:

En introduktionsdel  om Energi,arbete och energikällor.
Ett arbete om kring en energikälla.
En debatt om energikällor.
Ett individuellt kommunikations/resonemangsprov om energikällor.

Detta arbetsområde avslutas med ett kommunikations/resonemangsprov om Energikällor, samt en debatt

Litteratur 
Repetition från tidigare kurser:
Olika sorters energi – sid 144
Olika sorters energi – sid 145
Olika sorters energi – sid 146
Olika sorters energi – sid 147
Olika sorters energi – sid 148
Olika sorters energi – sid 149

Vårt energibehov:
Vårt energibehov – sid 154
Vårt energibehov – sid 155
Vårt energibehov – sid 156
Sammanfattning 8 – sid 157

Elektrisk energi (Hur utvinner vi och hur transporterar vi elektrisk energi. ):
Elektrisk energi – sid 175
Elektrisk energi – sid 176
Elektrisk energi – sid 177
Elektrisk energi – sid 178
Sammanfattning 9 – sid 179

Fördjupat om Kärnenergi:
Fission – sid 201
Fission – sid 202
Fission – sid 203
Fission – sid 204
Fission – sid 205
Fission – sid 206

Webbadresser
Energimyndigheten (Bra startinformation) http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/

Svensk energi (om energikällor) http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/

E.O.N (om energikällor) http://www.eon.se/om-eon/Om-energi/Energikallor/

Bra om kärnkraft http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/karnkraft/tiofragorochsvar/vadarkarnkraft.5.20d15fca11f86fce23a80002013.html

Om vattenkraft http://vattenkraft.info

Om vindkraft http://www.vindkraftsbranschen.se/

Om geoenergi http://www.geotec.se/vad-ar-geoenergi/

Om bioenergi http://www.svebio.se/vad-r-bioenergi

Om solenergi http://www.svensksolenergi.se/fakta-om-solenergi

 


Filmer
Kortfattat om några för- och nackdelar med energikällor

 

Fördjupning om respektive energikälla:
Vattenkraft

 

Solenergi

 

Vindenergi

 

Kärnenergi

 

Geotermisk energi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bråk och procent åk8 v.12-16

Bråk och Procent v.12-16
Detta område kommer vi arbeta med både bråk och procent. Momenten ligger nära varandra och när t.ex. gäller procent kommer det handla mycket om att räkna ut procentsatsen, alltså att kunna tolka ett bråk som hundradelar. Vi kommer även att arbeta med addition, subtraktion, multiplikation och division av bråk

Vi kommer testa delmomenten på kursen med en digital diagnos v.15


Efter vi har arbetat med detta område ska du kunna:
– jämföra storleken på olika bråk (s.142-143)
– förkorta och förlänga bråk (s.142-143)
– räkna ut procentsatsen (s.144-145)
– förstå och använda procent vid jämförelser (s.146-147)
– addera, subtrahera och multiplicera bråk (s.148-153)

Vi kommer också fördjupa oss med:
– att räkna med förändringsfaktorer (s.164-165)
– att använda ekvationer för att lösa procentproblem (s.166-167)
– att dividera med bråk (s.170-171)
– att multiplicera, dividera och förkorta bråk skrivna med variabler (s.168-169)


Spellista på youtube

Repetition från åk7

Kursmoment åk8


Digital träning

Kunskapsmatrisen

Bråkbitar på nätet

Uppskatta storlek på bråk

Förkortning och förlängning av bråk

Träna procent-, bråk- och decimalform

Öva procenträkning (Välj bland olika uttryck och räknesätt för att få ut rätt svar)

Öva procenträkning (Välj lösningsmetod själv)

Genomgång ”Förkortning och förlängning ”(Matteboken.se)

Genomgång ”Andelen av det hela” (Matteboken.se)

Genomgång ”Räkna med procent” (Matteboken.se)