Algebra och samband v.2-11

Algebra och samband

Algebra är ett kraftfullt verktyg inom matematiken.  Under detta område kommer vi fördjupa oss ytterligare i nyttan med att använda detta verktyg vid problemlösning, beskrivning av mönster och generaliseringar.  Vi kommer också att arbeta med olika typer av samband med olika representationsformer, som tabell, graf, formel och med ord. Samband som är proportionaliteter behandlas, liksom andra linjära samband

Under v.2 kommer vi genomföra en förtest. Under v.4 (algebra) och v.8 (algebra och samband) kommer vi genomföra  digitala diagnoser. V.11 så är det prov i algebra och ekvationer.


Efter vi har arbetat med detta område ska du kunna:

Algebra (s.78-97)
– skriva ett uttryck
– beräkna värdet av ett uttryck
– tolka uttryck
– förenkla uttryck skrivna med parenteser
– lösa olika typer av ekvationer
– lösa problem med hjälp av ekvationer
– skriva uttryck för geometriska mönster

Samband (s.110-129)
– rita koordinatsystem
– ange koordinater för en punkt i ett koordinatsystem
– beskriva proportionella samband med hjälp av diagram och formler
– beskriva andra linjära samband
– tolka olika typer av samband

Vi kommer också fördjupa oss med:

Algebra (s.98-103)
– mer om att räkna med parenteser
– att lösa ekvationer med x i båda leden
– problemlösning med hjälp av ekvationer

Samband (s.130-135)
– att tolka diagram och grafer
– att räkna med olika slag av proportionella samband


Spellistor på youtube

Repetition av tidigare kurser

 

 


Digital träning
Kunskapsmatrisen
Beräkna värdet av ett uttryck
Lös ekvationer (steg för steg)
Ekvationsspel (Skjut ned den räkneoperation som ska göras)

Repetitionsträning
Sätt in tal i uttryck
Förenkling av uttryck
Uttryck med parenteser
Multiplikation av uttryck (med och utan parenteser)
Mönster

 

 


Övrigt
Grafritare (desmos)
Sänka skepp

 

Organisk Kemi 2

Organisk kemi 2 (v.2-5)
Detta område är uppdalat i två delar, med den första delen Organisk kemi 1 på höstterminen och den andra delen Organisk kemi 2 på vårterminen

Checklista för Organisk kemi 2
För betyg E ska du:
– Känna till kolets kretslopp
 – Veta vilka grundämnen som bygger upp organiska molekyler som alkoholer, organiska syror och estrar
– Veta vad ett fossilt bränsle är och kunna ge ett exempel på ett sådant, samt känna till vad förbränning av koldioxid innebär
– Känna till att förbränning av fossila bränslen bidrar till växthuseffekten.

För betyg högre än E ska du:
– Kunna arbeta med punkterna under “För betyg E ska du” på ett välutvecklat och fördjupat sätt
– Veta hur alkoholer, karboxylsyror (organiska syror) och estrar är uppbyggda, samt namnge enkla former av dessa
– Kunna granska och ta ställning till påståenden om förbränning av fossila bränslen och växthuseffekten

Checklista – detaljerad
Ordlista


Litteratur (Sidangivelser och mp3-filer)
Organisk kemi – Del 1 (Ht 17)
Kol och kolföreningar – sid 80
Innehåll – sid 81
Organisk kemi – kolets kemi – sid 82
Grafit – sid 83
Fulleren – sid 84
Amorft kol – sid 85
Kolväten – sid 86
Metan – sid 87
Naturgas, gruvgas, sumpgas och biogas – sid 88
Propan och butan – sid 89
Enkel- och dubbelbindning – sid 90
Mättade och omättade kolvägen – sid 91
Plaster – sid 92
Fossila bränslen – sid 93 (Bra repetition från del 1 inför del 2)
Olja – sid 94 (Bra repetition från del 1 inför del 2)
Bensin och diesel – sid 95 (Bra repetition från del 1 inför del 2)
Naturgas – sid 96 (Bra repetition från del 1 inför del 2)

Organisk kemi – Del 2 (Vt 18)
Förbränning av fossila bränslen – sid 97
Alkoholer – sid 98
Etanol – sid 99
Etanol bättre än bensin? – sid 100
Glykol – sid 101
Organiska syror och estrar – sid 102
Organiska syror har en karboxylgrupp – sid 103
Estrar ger smak och doft – sid 104
Sammanfattning 3 – sid 105
Sammanfattning 3 – sid 106

Extra
Plussidor Nobelprisen i fysik och kemi år 2010 – sid 107
Plussidor Polymerer – sid 108
Plussidor Tillverkning av papper – sid 109
Plussidor Härdplaster – sid 110
Plussidor Termoplaster – sid 111
Uppslaget 3a – sid 112
Uppslaget 3a – sid 113
Uppslaget 3b Beskriv och förklara – sid 114
Uppslaget 3b Vem har rätt? – sid 115


Extra litteratur
Fördjupat om alkoholer
Fördjupat om estrar
Förklaring av begreppet polära


Filmer

Spellista – Grundkurs Organisk kemi

 

Spellista – Fördjupning Organisk kemi

 

Sli-filmer
Kol och kolväten. Alla levande ting innehåller ämnet kol. Föreningar innehållande kol och väte är byggstenarna i allt levande på jorden och kallas kolväten. Detta program tar upp hur kolatomer kan vara sammansatta på olika sätt.

KolvätenVad är kolväten för något? Precis som det låter så innehåller kolväten grundämnena kol och väte. Det finns många olika kolväten. Det enklaste är metan som är en växthusgas. Tre andra kolväten är: etan, propan och butan.

Kolets kemiDet här programmet berättar om kolets betydelse för livet och om kolets kretslopp. Vi undersöker träkolstillverkning, kalksten, diamanters egenskaper och användningsområden – inklusive syntetiska diamanter – och grafit.

Kolets kretslopp Hur ser kolets kretslopp ut? Jo, kolet är faktiskt i ständig rörelse – och filmen tittar närmare på hur allt hänger ihop. Kol finns över hela jorden, även i atmosfären och i haven. Det är en stor del av växternas fotosyntes och det förs mellan organismer. Allting levande – djur, växter och bakterier – innehåller kol.


Träna digitalt

Begrepp
Kolatomen(repetition från del 1)
Kolväten (repetition från del 1)
Omättade kolväten (repetition från del 1)
Alkoholer
Organiska syror
Estrar

Kortfrågor
Alkoholer
Organiska syror
Estrar

Instuderingsfrågor
Testa dig själv (Båda områden: Organisk kemi 1 (Ht) och Organisk kemi 2 (Vt))
Stortest (Organisk kemi 1 och 2)


Organisk kemi 1 (v.47-50)
Detta område är uppdalat i två delar, med den första delen Organisk kemi 1 på höstterminen och den andra delen Organisk kemi 2 på vårterminen


Checklista för Organisk kemi 1 (Kortfattad)

För betyg E ska du:
– Veta i vilka olika former rent kol förekommer.
– Veta hur några enkla kolväten är sammansatta (alkaner, alkener, alkyner).

För betyg högre än E ska du:
– Veta hur oljeraffinering fungerar, samt vilka produkter som bildas.
– Kunna arbeta med punkterna under “För betyg E ska du” på ett välutvecklat och fördjupat sätt

Eget arbete 8BF Laborationslektion

När den andra halvklassen laborera arbetar ni med följande:
(Det är tillåtet att samarbeta!)

1. Gör klart översikten med organiska föreningar och deras strukturformler


Kolets kretslopp

2. Titta på följande filmer

 

 

Kolets kretslopp (Fördjupat)

3. Läs sammanfattningen om ”Fossila bränslen” på s.106

4. I filmerna påstås det att det är värre när det bildades koldioxid vid förbränning av fossila bränslen än när det bildas vid förbränning av biobränslen. Vad beror det på? Håller du med? Motivera din åsikt.



Estrar

5. Titta på foljande film

6. Läs s.104

7. Arbeta med frågorna ”Organiska syror och estrar” på s.113

8. Arbeta med arbetsbladet ”Namnge estrar”

9. Vilken ester bildas om du låter metanol reagera med smörsyra (butansyra)? Kan du rita upp strukturformeln?

Geometri v.43-50

Detta område handlar om begreppet area. Ni kommer  möta olika övningar som ska ge er möjlighet att förstå begreppet area.

Grundkursen fokuserar på areabegreppet och på hur man räknar ut arean på olika geometriska figurer. Enhetsbyten mellan olika areaenheter gås igenom med fokus på förståelse. Tillämpningar på areabegreppet finns i form av att tolka en ritning. Grundkursen avslutas med olika former av symmetri.


Checklista
När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de kunna:
– förklara vad area är för något (Kort förklaring)
– beräkna arean av rektanglar, parallellogram, trianglar och cirklar (Hur beräknar jag arean?)
– använda de vanligaste areaenheterna (Omvandla areaenheter online)
– använda skala och göra mätningar i en ritning (Text- och video-förklaring)
– förklara spegelsymmetri och rotationssymmetri

För betyg högre än E ska eleven kunna:
– räkna ut begränsningsyta
– räkna area på trubbvinkliga trianglar
– använda och räkna på cirkelbåge och cirkelsektor
– lösa mer sammansatta geometriska problem
– förstå och räkna med befolkningstäthet

Checklista med sidangivelser


Hjälpmedel
Formelblad
Digital formelsamling (Klicka på figur som du behöver beräkna)
Matteboken.se 


 Spellista på youtube – Geometri

SLi-filmer
Skillnaden mellan längd- och areaskala (för betyg högre än E): http://sli.se/r/w0J4


Testa dig själv
Kunskapsmatrisen

Lär dig känna igen polygoner: http://www.skolresurs.fi/matteva/geometri/polygoner.html

Beräkna omkrets (och area): http://www.skolresurs.fi/matteva/geometri/omkrets_area.html 

Symmetri: http://www.skolresurs.fi/matteva/geometri/sortera_symmetri.html

Rita symmetri: http://www.skolresurs.fi/matteva/geometri/ritaSymmetriLarge.html

Matematiklektioner v.43 (8BF och 8MD)

Lektion torsdag och fredag:

Nedan följer en beskrivning av arbetet som ni ska göra tillsammans med vikarien under onsdag och torsdag i matematik. Var och en arbetar i sin egen takt och därför behöver ni hörlurar så att ni inte stör andra när ni arbetar.

  1. Titta på film 1  på spellista Geometri
  2. Läs igenom checklistan på http://patrik.friskola.nu/?p=409 Vad kan du? Vad behöver du träna?
  3. Arbeta med s.42-45: Begreppet area, rektanglar och andra parallellogra
  4. Matematikutmaning – Geometri!!
  5. Arbeta med s.46-49: Trianglar och cirklar

Lycka till!!

Styrning och reglering av tekniska system v.42-43

Varför behövs styrning och reglering av tekniska system? När stöter du på styrning och reglering i din vardag? Hur kan programmering hjälpa oss med styrning av ett system?
Det här och många andra frågor kommer att besvaras under detta projekt där du också kommer få programmera ett inbrottslarm och ett trafikljus, samt göra en inlämning där du analyserar ett valfritt styr- och reglersystem utifrån givna frågor.

Checklista
För betyget E ska du:
– Genomföra en enklare programmering (Uppgift 1: Trafikljus – Grundkurs)
– Kunna ge exempel på när olika typer av styrning används, som t.ex. fjärrstyrning, följdstyrning och tidsstyrning.
– Koppla ihop ett programmerat larm med en elektronisk lösning för larmet
– Kunna resonera kring programmeringens betydelse för styr- och reglerteknik
– Kunna skilja på styrning och reglering av ett tekniskt system, samt kunna ge exempel på en av dem
– Visa kännedom om de begrepp som används när man beskriver styrning och reglering av    tekniska system

För betyg högre än E ska du:
– Genomföra och redovisa programmeringsuppgift 2 (Inbrottslarm) och 3 (Trafikljus – Fördjupning).
– Kunna beskriva hur styrning och reglering av ett tekniskt system går till på ett välutvecklat sätt
– Visa god kännedom av de begrepp som används för att beskriva styrning och reglering av tekniska system
– Kunna avgöra vilken typ av styrning som används i ett styrsystem eller styr- och reglersystem.
– Kunna analysera mer komplexa styr- och reglersystem (styr- och reglercykeln).
– Kunna resonera kring programmeringens betydelse för tekniska system.

Inlämningar och redovisningar
1. Programmeringsuppgift 1: Trafikljus – Grundkurs (Om man väljer att arbeta med programmeringsuppgift  2 eller 3 kan man strunta i uppgift 1)
2. Programmeringsuppgift 2: Inbrottslarmet
3. Programmeringsuppgift 3: Trafikljus – Fördjupning
4. Koppla ihop det programmerade larmet med ett elektroniskt (Görs på en av lektionerna)
5. Analys av ett valfritt styr- och reglersystem enligt givna frågor (Länk)

Uppgift 1,4 och 5 är obligatoriska för att kunna nå betyget E. För att ha möjlighet att nå de högre betygen behöver man arbeta med någon av uppgift 2 eller 3 också 

Patrik Förklarar

 

Koda.nu (Samtliga videolektioner om koda.nu)

Litteratur
Lektionsanteckningar, Styr- och reglerhäftet, Spelprogrammeringslektioner på youtube

 

Ljus och Ljud åk8 v.36-39

OBS! Checklistan är uppdaterad. (Färre mål/punkter att kunna, samt mer detaljerat) Nu dessutom med begreppsförklaringar. Klicka på orden som är markerade(färgade) som länkar för att få en förklaring.

Grundkurs (för betyget E)

Ljud och hörsel

Eleven ska:

  • kunna förklara hur ljud uppstår. Begrepp: förtunningar och förtätningar, materia.
  • kunna beskriva skillnaden på tonhöjd och ljudstyrka. Begrepp: frekvens eller våglängd, amplitud.
  • klara av att mäta ljudets hastighet och känna till hur ljud färdas i luft, vatten och järn (Mäta ljudets hastighet sker vid ett laborationstillfälle)
  • känna till eko, ultraljud och infraljud
  • kunna örats delar och funktion. Viktiga delar/begrepp: trumhinna, hörselben, snäckan, balans.
  • känna till olika skador på hörseln som t.ex. tinnitus och yrsel  (Fördjupning)

 

ear
Örats delar (Läs vidare under länken). Från ljudljus.wordpress.com/orat/

 Spellista från youtube-kanalen:

Fortsätt läsa Ljus och Ljud åk8 v.36-39

Taluppfattning – Stora och små tal V.34-41

Här kan du hitta checklista till kursen, filmer som ger extra träning och stöd, sidor i matematikboken,samt länkar till testa dig själv avsnitt

CHECKLISTA
Bra ord att kunna:
siffror, tal, negativt tal, potens, potensform, bas och exponent, prefix, tiopotens, potens, bas, exponent, tiopotensform, grundpotensform.

För E ska du kunna:

  • förklara hur vårt talsystem är uppbyggt
  • multiplicera och dividera med positiva tal som är mindre än 1
  • förklara vad ett negativt tal är
  • addera och subtrahera negativa tal
  • skriva tal i potensform
  • namnge stora och små tal
  • räkna med stora och små tal
  • skriva stora och små tal med hjälp av prefix
  • skriva stora och små tal i tiopotensform och grundpotensform
  • räkna med stora och små tal i tiopotensform och grundpotensform

För betygen högre än E ska du kunna:

  • att räkna med potenser
  • att räkna multiplikation och division med negativa tal
  • att skriva tal med olika baser
  • att skriva små tal med hjälp av prefix eller i potensform
  • att räkna med tal skrivna i grundpotensform

För mer ingående information kring kunskapskrav hänvisas till selma.friskola.nu

 

Filmer

Räkna med decimaltal (s.10-13 i grundkursen)

 

Negativa tal (s.15-17 i grundkursen)

 

Stora och små tal (s.210-216 i grundkursen)

 

Du hittar även en rad filmer på: http://www.matematikbokenxyz.se/elever1/filmer1.html
Filmer är kopplade till Matematikboken XYZ, men behandlar samma områden.
Bra filmer för detta område är bl.a.

Matematikboken X
kap. 1.2 Negativa tal
kap 1.4 Tal i decimalform
kap. 2.1 Multiplikation med 10,100,1000

Matematikboken Z
kap. 1.2 Negativa tal (forts.)
kap 1.3 Potenser
kap 1.4 Räkna med potenser
kap 1.5 Små tal och tiopotenser
kap 1.6  Räkna med tiopotenser

 

Boken

Blå kurs (Bas- och repetitionskurs)
Decimaler s.22
Multiplicera med 10, 100, 1000 s.23
Multiplikation med decimaltal s.24-25
Division med decimaltal s.26
Negativa tal s.27-28
Potenser s.29
Stora tal s.220
Prefix för stora tal s.221
Tiopotenser s.222
Multiplicera och dividera med tiopotenser s.223
Tal i grundpotensform s.224

Grön kurs (Grundkurs)
Tiosystemet s.8-9
Multiplikation med decimaltal s.10-11
Division med decimaltal s.12-13
Jämförpris s.14
Negativa tal s.15
Räkna med negativa tal s.16 -17
Tal i potensform s.18-19
Stora tal s.210
Prefix för stora tal s.211
Tiopotenser s.212
Räkna med tal i grundpotensform s.215
Potenser med negativ exponent s.216
Arbeta tillsammans  Sant eller falskt s.217

Röd kurs (Fördjupning för de högre betygen)
Räkna med potenser s.30-31
Multiplikation med negativa tal s.32
Division med negativa tal s.33
Blandade uppgifter med negativa tal s.34
Tal skrivna i olika baser s.35
Uppslaget 1 s.38
Soluppgift och Abelshörna s.39
Räkna med förmögenhet s.225
Prefix och potenser för små tal s.226-227
Stort och smått s.228-229

 

Testa dig själv!
Positionssystemet – matteva (Repetition åk7)
Multiplicera och dividera med decimaltal – matteva (Repetition åk7)
Placera decimaltecknet – matteva (Välj samtliga räknesätt om du känner dig säker. Tänk överslagsräkning)
Kunskapsmatrisen
Negativa tal – matteva
Grundpotensform – matteva
Potenser – matteva (välj bort kvadratrot)

 

Bråk och procent v.16-21

Bråk och Procent v.16-21

Algebra är ett kraftfullt verktyg inom matematiken.  Under detta område kommer lära oss nyttan med nyttan med att använda detta verktyg vid problemlösning, beskrivning av mönster och generaliseringar.
Under v.11 kommer vi genomföra en digital diagnos. V.13 så är det prov i algebra och ekvationer.

Efter vi har arbetat med detta område ska du kunna:
– vad ett bråk är
– skriva ett bråk i bråkform och blandad form
– jämföra storleken på olika bråk
– räkna ut en viss del av ett antal
– addera och subtrahera bråk med olika nämnare
– skriva om bråk till decimalform
– växla mellan procentform, bråkform och decimalform
– räkna ut hur mycket en viss procent av något är
– räkna enklare procentuppgifter med huvudräkning

Vi kommer också fördjupa oss med:
– om bråk, volym och vikt
– om bråk, förhållande och proportioner
– att räkna ut det nya värdet direkt vid procentuell förändring
– mer om att räkna med procent

Spellista på youtube

Digital träning
Kunskapsmatrisen

Bråkbitar på nätet

Uppskatta storlek på bråk

Förkortning och förlängning av bråk

Träna procent-, bråk- och decimalform

Öva procenträkning (Välj bland olika uttryck och räknesätt för att få ut rätt svar)

Öva procenträkning (Välj lösningsmetod själv)

Genomgång ”Förkortning och förlängning ”(Matteboken.se)

Genomgång ”Andelen av det hela” (Matteboken.se)

Genomgång ”Räkna med procent” (Matteboken.se)

 

En kommun i förfall (Ett SO/NO-projekt)

En kommun i förfall v.16-20

Hur påverkar vi vad som händer i kommunen där vi bor? Vilka delar behöver förbättras? Vem vänder vi oss till?
För att kunna genomföra ert uppdrag behöver ni lägga upp ert arbete i fyra större uppgifter: Förstudien, Nuläget, Framtiden, Påverkan (Uppdraget).

Ni ska titta på hur det ser ut nu och vad det finns för planer för området i framtiden.

Projektbeskrivning

NO-innehåll

I NO fördjupar vi oss kring de stora tekniska system som vår vardag är sammanflätad med dagligen (t.ex. Vattenförsörjning, avloppsrening, elproduktion och återvinning/avfallshantering)

I grupp försöker ni identifiera brister och problem i de tekniska system som ert område berörs av.

Enskilt fördjupar man sig i en av de ovanstående stora tekniska systemen utifrån följande punkter som stöd:

1. Identifiera och analysera ett tekniskt system
Var finns systemet?
Vad gör systemet?
Vilka använder systemet?
Vad består systemet av, dvs vilka komponenter och delsystem ingår i systemet? Samverkar systemet med andra system? mm

2. Teknikens drivkrafter
Vad fanns det för problem eller behov som ledde till systemets utveckling? Hur har systemet förändrats över tid?
Har den tekniska utvecklingen lett till några vetenskapliga framsteg?
Vad tror du om systemets framtid? mm

3. Konsekvenser
Hur har systemet påverkat vår värld tex ekologiskt, ekonomiskt, etiskt och socialt? Är utvecklingen hållbar?
Är systemet sårbart på något sätt och i så fall hur? mm

 Studiestöd

Prezi om avloppsrening och vattenverk
Vattenverk
Avloppsrening
Mer om vattenverk och reningsverk
Film om vattnets väg
Reningsverkens historia

Så kommer elen hem till dig
Mer om ställverk
Hur fungerar en transformator
Hur fungerar en generator
Transformatorstationer
Elens historia

Återvinning Stockholm
Sopor.nu – Information om sophantering och återvinning
Sophanterings historia

Statistiska centralbyrån