Tal åk9

Här kan du hitta checklista till kursen, filmer som ger extra träning och stöd, sidor i matematikboken,samt länkar till testa dig själv avsnitt

CHECKLISTA
Bra ord att kunna:
Talmängder, naturliga tal, hela tal, rationella tal, irrationella tal, reella tal, primtal, sammansatt tal, primfaktorer, kvadrattal, kvadratrot, Pythagoras sats, katet, hypotenusa

För E ska du kunna:

  •  sortera tal i olika talmängder
  • faktorisera tal
  •  räkna med negativa tal
  •  räkna med potenser
  •  använda sig av Pythagoras sats

För betygen högre än E ska du kunna:

  •  mer om negativa tal
  • räkna med kvadratrötter
  • mer om Pythagoras sats

För mer ingående information kring kunskapskrav hänvisas till selma.friskola.nu


Veckoplanering
Här hittar du en preliminär veckoplanering. Observera att veckorna kommer fyllas på uppifrån, vilket innebär att du hittar första veckan på terminen längst ned


Boken

Blå kurs (Bas- och repetitionskurs)
Tal s.24
Delbarhet s.25
Negativa tal s.26
Tal i potensform s.27
Tal i kvadrat s.28
Kvadratrot s.29
Pythagoras sats s.30-31
Grön kurs (Grundkurs)
Talsystemet s.8-9
Delbarhet och primtal s.10-11
Negativa tal och tal i potensform s.12-13
Tal i kvadrat  s.14
Kvadratrot s.15
Pythagoras sats s.16 -17
Problemlösning: Pythagoras sats s.18-19
Pythagoras, tal och mönster s.20-21
Prefix för stora tal s.211
Tiopotenser s.212
Räkna med tal i grundpotensform s.215
Potenser med negativ exponent s.216
Arbeta tillsammans  Sant eller falskt s.217

Röd kurs (Fördjupning för de högre betygen)
Blandat med negativa tal s.32-33
Räkna med kvadratrötter s.34-35
Problemlösning med Pythagoras s.36-37
Uppslaget 1 s.40
Soluppgift och Abelshörna s.41


Filmer

Kommer snart!


Testa dig själv!
Kunskapsmatrisen
Negativa tal – matteva
Grundpotensform – matteva
Potenser – matteva


Behöver du repetera?

Negativa tal 

Stora och små tal 

Du hittar även en rad filmer på: http://www.matematikbokenxyz.se/elever1/filmer1.html
Filmer är kopplade till Matematikboken XYZ, men behandlar samma områden.
Bra filmer för repetition är bl.a.

Matematikboken X
kap. 1.2 Negativa tal

Matematikboken Z
kap. 1.2 Negativa tal (forts.)
kap 1.3 Potenser
kap 1.4 Räkna med potenser
kap 1.5 Små tal och tiopotenser
kap 1.6  Räkna med tiopotenser

 

 

Hållbar utveckling och kemiska processer v.34-38

Hållbar utveckling och kemiska processer


Hur påverkar vi vår miljö? Vad innebär hållbar utveckling? Vilka kemiska processer påverkar vår jord på en global nivå? Detta är några av de frågor som vi kommer arbeta med under området.

Prov v.38 Fredag 21/9


Checklista
Hur påverkar vi vår miljö?
Hur transporteras ämnen i mark, luft och vatten
Vad beror de olika koncentrationerna av ämnen i mark luft och vatten av?
Hur kan vi testa vad det finns för ämnen i vår omgivning och hur de påverkar miljön
Planera och dra slutsatser från undersökningar
Presentera slutsatser och resultat för andra
Källkritisk granskning av information

Detaljerad Checklista

Reaktionsformler att kunna:

Havsförsurning och hur ozonskiktet bildas

Nitrifikation och denitrifikation (fördjupning)

Exempel på större provfråga


Litteratur och webbstöd

Repetition
Fossila bränslen – sid 93
Olja – sid 94
Bensin och diesel – sid 95
Naturgas – sid 96
Förbränning av fossila bränslen – sid 97
Etanol bättre än bensin? – sid 100
Plussidor Polymerer – sid 108
Fotosyntes och cellandning – sid 118
Fotosyntesen – sid 119
Cellandningen – sid 120
Fotosyntes och cellandning samspelar – sid 121
Kolhydrater – sid 122
Enkla sockerarter – sid 123
Salter – sid 170
Salter är jonföreningar – sid 171
Koksalt – natriumklorid – sid 172
Gips – kalciumsulfat – sid 173
Mineraler – sid 174

Kapitel 6 Hållbar utveckling (Nytt!)
Hållbar utveckling – sid 190
Innehåll – sid 191
Vårt hem jorden – sid 192
Bing Bang, stjärnor och planeter – sid 193
Blågröna bakterier – fotosyntes – sid 194
Livet anpassar sig – sid 195
Principer för en hållbar utveckling – sid 196
Sex principer – sid 197
Resurser – sid 198
Spridning – sid 199
Halter – sid 200
Tid – sid 201
Jämvikt – sid 202
Ämnens egenskaper – sid 203
Försiktighetsprincipen – sid 204
Klimat och miljö – sid 205
Den globala uppvärmningen – sid 206
Försurning av haven – sid 207
Ozonlagret – sid 208
Återvinning av avfall – sid 209
Sammanfattning 6 Vårt hem jorden – sid 210
Sammanfattning 6 Klimat och miljö – sid 211

Träna
Plussidor Livscykelanalys – sid 212
Plussidor Livscykelanalys – sid 213
Plussidor Kemikalier och kemiska ämnen – sid 214
Plussidor Konsumentprodukter och hållbar utveckling – sid 215
Uppslaget 6a Gör en miljöanalys – sid 216
Uppslaget 6a Gör en miljöanalys – sid 217
Uppslaget 6b Rätt eller fel? – sid 218
Uppslaget 6b Vem har rätt? – sid 219

(Extra) https://www.naturvetenskap.org/kemi/hogstadiekemi/mark/

 


Filmer

Hållbar utveckling

Miljökemi

Fördjupning

SLI
1. Världshavens försurning.  2. Kvävets kretslopp.  3. Fosforns kretslopp.  4. Växthuseffekten och hål i ozonskiktet.  5. Växthuseffekten – Klimatförändringar och global uppvärmning.
1. http://sli.se/r/rGH8
2. http://sli.se/r/tv66
3. http://sli.se/r/sP8L
4. http://sli.se/r/w11X
5. http://sli.se/r/q8qv

PREZIS

Hållbar utveckling och globala miljöproblem: http://prezi.com/yt7hfktb2nhd/?utm_campaign=share&utm_medium=copy

Övergödning: http://prezi.com/qlbp5noh5vy2/?utm_campaign=share&utm_medium=copy&rc=ex0share 


Exempel på möjliga laborationer

Fällningar vid olika pH-värden
Indikatorarter/indikatorer för pH i sjö
Påvisa tungmetaller
Testa metaller vid olika aciditet
Metallers lösningsförmåga
Sand och bly från skjutfält
Buffertlösningar(Kan vi påvisa mikroplaster med filtrering, lupp eller mikroskop)
Nedbrytning av tex hundbajspåse i uv, ljus, tumlare, vatten, olika pH, värme
Frigolit+aceton
Studsboll av stärkelse, olja, färgämne (Hur många dagar håller den sig?)

Träning och repetition inför matematik åk9

Detta inlägg kan hjälpa dig om det är något moment som du känt dig osäker på under åk8 i matematik eller om du vill förbereda dig extra inför åk9. Under varje rubrik finns det filmer, arbetsblad och webbtips som du kan använda för att träna. Rubrikerna motsvarar kapitlen i boken för åk9, men innehållet sträcker sig över hela högstadiekursen i matematik.

Tal och Taluppfattning

  •  förklara hur vårt talsystem är uppbyggt
  • multiplicera och dividera med positiva tal som är mindre än 1
  • skriva tal i potensform, samt räkna med potenser
  • sortera tal i olika talmängder
  • faktorisera tal
  • förklara vad ett negativt tal är, samt räkna med negativa tal
  • förstå vad som menas med kvadratrot och kunna beräkna kvadratroten av ett tal
  • använda sig av Pythagoras sats

Funktioner och algebra

  • rita koordinatsystem
  • ange koordinater för en punkt i ett koordinatsystem
  • beskriva proportionella samband med hjälp av diagram och formler>>beskriva andra linjära samband
  • tolka olika typer av samband
  • skriva ett uttryck
  • beräkna värdet av ett uttryck
  • tolka uttryck
  • förenkla uttryck skrivna med parenteser
  • lösa olika typer av ekvationer
  • lösa problem med hjälp av ekvationer
  • skriva uttryck för geometriska mönster
  • beskriva begreppen funktion och linjär funktion
  • tolka linjära funktioner med ord, grafer och formler
  • använda formler som beskriver linjära funktioner, proportionaliteter, geometriska mönster och talföljder
  • använda räta linjens ekvation

Geometri

  • förklara vad area är för något
  • beräkna arean av rektanglar, parallellogram, trianglar och cirklar
  • använda de vanligaste areaenheterna
  • använda skala och göra mätningar i en ritning>>förklara spegelsymmetri och rotationssymmetri
  • förstå vad volym är för något
  • ge namn på och känna igen olika rymdgeometriska kroppar till exempel rätblock, kub, cylinder, prisma, klot, kon och pyramid
  • använda olika enheter för volym
  • beräkna volymen för rätblock, cylinder, prisma, kon och pyramid>>beräkna arean av en begränsningsyta
  • förstå area- och volymskala
  • förstå och räkna med likformighet

Bråk och Procent

      • jämföra storleken på olika bråk
      • förkorta och förlänga bråk
      • räkna ut procentsatsen
      • förstå och använda procent vid jämförelser
      • addera, subtrahera och multiplicera bråk
      • förstå och utföra de tre olika sätten att beräkna procent

– beräkna andelen
– beräkna delen
– beräkna det hela

    • räkna med förändringsfaktor
    • använda procentberäkningar i olika praktiska sammanhang, till exempel vid ränteberäkningar och vid jämförelser
    • skilja på procent och procentenheter
    • räkna med promille

Webbtips!

Genomgångar – skriftligt och filmade. Länkarna nedan går till avsnittsmenyer. Klicka på den del du behöver hjälp med:
Rep. från åk7
Rep. från åk8 (Bråk)
Rep. från åk8 (Procent)
åk9

Övrigt

Sannolikhet

  • förklara vad som menas med begreppet sannolikhet
  • räkna med likformig sannolikhetsfördelning
  • beskriva hur sannolikhet kan bestämmas genom att göra praktiska försök
  • att använda utfallsdiagram vid beräkning av sannolikheter
  • att använda träddiagram vid beräkning av sannolikheter
  • att räkna med oberoende och beroende händelser

 

 

 

 

Energi och energikällor V.16-21

Energi och energikällor V.16-21
V.16 gäller repetition och fördjupning av tidigare kurser. Se s.144 – 149 i fysikboken. Du hittar som vanlig mp3-filer av sidorna längre ned i inlägget

För betyget E ska du kunna:
-Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi.
-Olika energislags energikvalitet samt deras för- och nackdelar för miljön.
-Elproduktion, eldistribution och elanvändning i samhället.
-Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjlig-
heter och begränsningar i framtiden.
-Säga något om hur användning av energi har betydelse för teknik, miljö, samhälle och
människors levnadsvillkor.

För betyg högre än E ska du kunna:
-Källkritiskt granska av information och argument som du möter i källor och
delta aktivt i samhällsdiskussioner med koppling till fysik.
-Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
– använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.

Avsnittet kommer under dessa veckor att innehålla:

En introduktionsdel  om Energi,arbete och energikällor.
Ett arbete om kring en energikälla.
En debatt om energikällor.
Ett individuellt kommunikations/resonemangsprov om energikällor.

Detta arbetsområde avslutas med ett kommunikations/resonemangsprov om Energikällor, samt en debatt

Litteratur 
Repetition från tidigare kurser:
Olika sorters energi – sid 144
Olika sorters energi – sid 145
Olika sorters energi – sid 146
Olika sorters energi – sid 147
Olika sorters energi – sid 148
Olika sorters energi – sid 149

Vårt energibehov:
Vårt energibehov – sid 154
Vårt energibehov – sid 155
Vårt energibehov – sid 156
Sammanfattning 8 – sid 157

Elektrisk energi (Hur utvinner vi och hur transporterar vi elektrisk energi. ):
Elektrisk energi – sid 175
Elektrisk energi – sid 176
Elektrisk energi – sid 177
Elektrisk energi – sid 178
Sammanfattning 9 – sid 179

Fördjupat om Kärnenergi:
Fission – sid 201
Fission – sid 202
Fission – sid 203
Fission – sid 204
Fission – sid 205
Fission – sid 206

Webbadresser
Energimyndigheten (Bra startinformation) http://www.energikunskap.se/sv/FAKTABASEN/

Svensk energi (om energikällor) http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/

E.O.N (om energikällor) http://www.eon.se/om-eon/Om-energi/Energikallor/

Bra om kärnkraft http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/karnkraft/tiofragorochsvar/vadarkarnkraft.5.20d15fca11f86fce23a80002013.html

Om vattenkraft http://vattenkraft.info

Om vindkraft http://www.vindkraftsbranschen.se/

Om geoenergi http://www.geotec.se/vad-ar-geoenergi/

Om bioenergi http://www.svebio.se/vad-r-bioenergi

Om solenergi http://www.svensksolenergi.se/fakta-om-solenergi

 


Filmer
Kortfattat om några för- och nackdelar med energikällor

 

Fördjupning om respektive energikälla:
Vattenkraft

 

Solenergi

 

Vindenergi

 

Kärnenergi

 

Geotermisk energi

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bråk och procent åk8 v.12-16

Bråk och Procent v.12-16
Detta område kommer vi arbeta med både bråk och procent. Momenten ligger nära varandra och när t.ex. gäller procent kommer det handla mycket om att räkna ut procentsatsen, alltså att kunna tolka ett bråk som hundradelar. Vi kommer även att arbeta med addition, subtraktion, multiplikation och division av bråk

Vi kommer testa delmomenten på kursen med en digital diagnos v.15


Efter vi har arbetat med detta område ska du kunna:
– jämföra storleken på olika bråk (s.142-143)
– förkorta och förlänga bråk (s.142-143)
– räkna ut procentsatsen (s.144-145)
– förstå och använda procent vid jämförelser (s.146-147)
– addera, subtrahera och multiplicera bråk (s.148-153)

Vi kommer också fördjupa oss med:
– att räkna med förändringsfaktorer (s.164-165)
– att använda ekvationer för att lösa procentproblem (s.166-167)
– att dividera med bråk (s.170-171)
– att multiplicera, dividera och förkorta bråk skrivna med variabler (s.168-169)


Spellista på youtube

Repetition från åk7

Kursmoment åk8


Digital träning

Kunskapsmatrisen

Bråkbitar på nätet

Uppskatta storlek på bråk

Förkortning och förlängning av bråk

Träna procent-, bråk- och decimalform

Öva procenträkning (Välj bland olika uttryck och räknesätt för att få ut rätt svar)

Öva procenträkning (Välj lösningsmetod själv)

Genomgång ”Förkortning och förlängning ”(Matteboken.se)

Genomgång ”Andelen av det hela” (Matteboken.se)

Genomgång ”Räkna med procent” (Matteboken.se)

Människokroppen V.6 – 13

Under kommande veckor kommer vi att lära oss om människokroppen och fokusera på vissa delar av den som bl.a. cellen, matspjälkningen, hjärta, blodomlopp och andningen

Området inledes med tre veckor kring Lust och respekt där vi bl.a. hade två temadagar under v.7


Checklista

För betyg E behöver du(s.122-124,131-139,153-157,158-167)
– Kunna till att cellen har olika delar med olika funktioner t.ex. förbränning/cellandning
– Kunna kroppens olika organisationsnivåer, samt kunna beskriva ett organsystem
– Kunna beskriva några viktiga organ i ett organsystem
– Kunna berätta om någon/några skador och sjukdomar som kan drabba organsystemen
– Ge enklare exempel på hur de olika organsystemen samverkar
– Ge exempel på vanor mm som kan påverka din hälsa och kropp

För betyg högre än E ska du (s.118-181):
– Kunna berätta om ovanstående punkter mer välutvecklat och fördjupat
– Kunna berätta om mer komplicerade system och funktioner i kroppen som t.ex.immunförsvaret (s141,166-171,174-179)
– Beskriva komplexa samband som rör kroppens byggnad, organsystem och funktion
– Kunna föra välutvecklade resonemang kring hälsa utifrån fakta, laborationer och diskussioner


Litteratur

Cellen och organsystem
Människan – sid 118
Människan – sid 119
Cell, vävnad, organ och organsystem – sid 120
Cell – sid 121
Vävnad – sid 122
Organsystem – sid 123
Försvar – sid 124

Matspjälkning och näringsämnen
Föda, matspjälkning, transport och försvar – sid 146
Föda – sid 147
Kolhydrater – sid 148 (rep. från Hemkunskapen)
Fetter – sid 149 (rep. från Hemkunskapen)
Vitaminer – sid 150 (rep. från Hemkunskapen)
Mångsidig mat är bra mat – sid 151 (rep. från Hemkunskapen)
Banta – sid 152
Matspjälkning – sid 153
I munnen tuggas maten – sid 154
Magsäcken tillverkar magsaft – sid 155
Levern tillverkar galla – sid 156
Tjocktarmen tar upp vatten och salter – sid 157

Blod och blodomlopp
Transport – sid 158
Luftvägar fuktar, värmer och renar luften – sid 159
Flimmerhåren skyddar lungorna – sid 160
Blodomlopp – sid 161
Hjärtat har fyra rum – sid 162
Hjärtats slag – sid 163
Artärer och vener – sid 164
Blodets resa genom kroppen – sid 165
Blodet består av blodplasma och blodkroppar – sid 166
Blodplättar och proteiner levrar blodet – sid 167
Utsöndring – sid 168
Försvar – sid 169
Den tredje försvarslinjen – immunförsvaret – sid 170
Allergi – sid 171

Skelett och muskler
Muskler – sid 131
Alla muskler kan dra ihop sig – sid 132
Muskelceller är långa fibrer i buntar – sid 133
Långsamma och snabba muskelfibrer – sid 134
Skelettmuskler – sid 135
Skelett – sid 136
Skelettet ger stadga och skydd – sid 137
Lederna ger rörlighet – sid 138
Fysisk aktivitet skapar hälsa – sid 139

Sammanfattningar och fördjupningar
ammanfattning 3:1 – sid 140
Plussidor Stamceller – sid 141
Plussidor Hur vet musklerna vad vi tränar? – sid 142
Plussidor Skelettbenen består av bark och märg – sid 143

Sammanfattning 3:2 – sid 172
Sammanfattning 3:2 – sid 173
Plussidor Födan sönderdelas i hela matspjälkningskanalen – sid 174
Plussidor Vegetarian och vegan – sid 175
Plussidor Blodgrupper – sid 176
Blodtransfusion – sid 177
Plussidor Njurarna återvinner det mesta av vätskan – sid 178
Plussidor Njurarna påverkar blodtrycket och blodvärdet – sid 179


Filmer

Spellista på youtube

 

SLi-filmer

Matspjälkningen
För att kroppen ska må bra krävs att ett av våra kroppssystem fungerar som det ska, nämligen matspjälkningssystemet, ibland även kallat matsmältningssystemet.
Hur fungerar matspjälkningssystemet? Vilka organ består det av? Vilka problem kan uppstå i matspjälkningssystemet? Och vad kan du göra för att hjälpa det att fungera?
I det här programmet lär vi oss bland annat om mekanisk och kemisk nedbrytning, hur matstrupen, magsäcken och magsyran fungerar samt om tunn- och tjocktarmens betydelse.
Vi går också igenom vad mineraler, vitaminer, fetter, kolhydrater och proteiner har för uppgifter i kroppen.

Blod och blodomlopp
I filmen undersöker vi vad blod är för något, vad det består av och hur det cirkulerar i kroppen. Vi får se vad som händer i kroppen med blodet och blodomloppet om vi springer 100meter, genom pedagogiska animationer och bilder. Vi får också lära oss mer om hjärtat, blodkärl och blodtryck. Viktiga ord som används i programmet är bl.a röda och vita blodkroppar, artär, ven, kapillär och blodplättar.

Andningen och lungorna
Just nu andas du antingen in eller ut luft. När vi andas så utbyter vår kropp gaser med omgivningen i en process som kallas andning eller respiration. Varför måste vi andas? Vad händer i kroppen när vi andas? 
I det här programmet undersöker vi några av andningens fascinerande egenskaper och processer. Vi lär oss bland annat om hur lungorna fungerar, om cellandning, gasutbyte och olika sorters andningsproblem.

Skelett och muskler
I filmen ”vi lär oss om: Skelett och muskler”, får vi lära oss om vad ben och muskler är. Vilka olika slags ben och muskler det finns i kroppen. Vi tittar på kroppens uppbyggnad, skelettsystemet, ben och leder, muskelsystemet och hur man tar hand om sina ben och muskler. Viktiga ord som används i filmen är bl.a; organ, celler, vävnader, ben, leder och muskelvävnad.


Dissektion (Missade du dissektionen av hjärtslaget? Här hittar du tre längre filmer som går igenom en liknande dissektion mycket ingående)


Digital träning
Andningen
Matspjälkning
Blodomlopp
Skelett
Muskler
Immunförsvar

Algebra och samband v.2-11

Algebra och samband

Algebra är ett kraftfullt verktyg inom matematiken.  Under detta område kommer vi fördjupa oss ytterligare i nyttan med att använda detta verktyg vid problemlösning, beskrivning av mönster och generaliseringar.  Vi kommer också att arbeta med olika typer av samband med olika representationsformer, som tabell, graf, formel och med ord. Samband som är proportionaliteter behandlas, liksom andra linjära samband

Under v.2 kommer vi genomföra en förtest. Under v.4 (algebra) och v.8 (algebra och samband) kommer vi genomföra  digitala diagnoser. V.11 så är det prov i algebra och ekvationer.


Efter vi har arbetat med detta område ska du kunna:

Algebra (s.78-97)
– skriva ett uttryck
– beräkna värdet av ett uttryck
– tolka uttryck
– förenkla uttryck skrivna med parenteser
– lösa olika typer av ekvationer
– lösa problem med hjälp av ekvationer
– skriva uttryck för geometriska mönster

Samband (s.110-129)
– rita koordinatsystem
– ange koordinater för en punkt i ett koordinatsystem
– beskriva proportionella samband med hjälp av diagram och formler
– beskriva andra linjära samband
– tolka olika typer av samband

Vi kommer också fördjupa oss med:

Algebra (s.98-103)
– mer om att räkna med parenteser
– att lösa ekvationer med x i båda leden
– problemlösning med hjälp av ekvationer

Samband (s.130-135)
– att tolka diagram och grafer
– att räkna med olika slag av proportionella samband


Spellistor på youtube

Repetition av tidigare kurser

Algebra

Samband och proportionalitet

 


Digital träning
Kunskapsmatrisen
Beräkna värdet av ett uttryck
Lös ekvationer (steg för steg)
Ekvationsspel (Skjut ned den räkneoperation som ska göras)

Repetitionsträning
Sätt in tal i uttryck
Förenkling av uttryck
Uttryck med parenteser
Multiplikation av uttryck (med och utan parenteser)
Mönster

 

 


Övrigt
Grafritare (desmos)
Sänka skepp

 

Organisk Kemi 2

Organisk kemi 2 (v.2-5)
Detta område är uppdalat i två delar, med den första delen Organisk kemi 1 på höstterminen och den andra delen Organisk kemi 2 på vårterminen

Checklista för Organisk kemi 2
För betyg E ska du:
– Känna till kolets kretslopp
 – Veta vilka grundämnen som bygger upp organiska molekyler som alkoholer, organiska syror och estrar
– Veta vad ett fossilt bränsle är och kunna ge ett exempel på ett sådant, samt känna till vad förbränning av koldioxid innebär
– Känna till att förbränning av fossila bränslen bidrar till växthuseffekten.

För betyg högre än E ska du:
– Kunna arbeta med punkterna under “För betyg E ska du” på ett välutvecklat och fördjupat sätt
– Veta hur alkoholer, karboxylsyror (organiska syror) och estrar är uppbyggda, samt namnge enkla former av dessa
– Kunna granska och ta ställning till påståenden om förbränning av fossila bränslen och växthuseffekten

Checklista – detaljerad
Ordlista


Litteratur (Sidangivelser och mp3-filer)
Organisk kemi – Del 1 (Ht 17)
Kol och kolföreningar – sid 80
Innehåll – sid 81
Organisk kemi – kolets kemi – sid 82
Grafit – sid 83
Fulleren – sid 84
Amorft kol – sid 85
Kolväten – sid 86
Metan – sid 87
Naturgas, gruvgas, sumpgas och biogas – sid 88
Propan och butan – sid 89
Enkel- och dubbelbindning – sid 90
Mättade och omättade kolvägen – sid 91
Plaster – sid 92
Fossila bränslen – sid 93 (Bra repetition från del 1 inför del 2)
Olja – sid 94 (Bra repetition från del 1 inför del 2)
Bensin och diesel – sid 95 (Bra repetition från del 1 inför del 2)
Naturgas – sid 96 (Bra repetition från del 1 inför del 2)

Organisk kemi – Del 2 (Vt 18)
Förbränning av fossila bränslen – sid 97
Alkoholer – sid 98
Etanol – sid 99
Etanol bättre än bensin? – sid 100
Glykol – sid 101
Organiska syror och estrar – sid 102
Organiska syror har en karboxylgrupp – sid 103
Estrar ger smak och doft – sid 104
Sammanfattning 3 – sid 105
Sammanfattning 3 – sid 106

Extra
Plussidor Nobelprisen i fysik och kemi år 2010 – sid 107
Plussidor Polymerer – sid 108
Plussidor Tillverkning av papper – sid 109
Plussidor Härdplaster – sid 110
Plussidor Termoplaster – sid 111
Uppslaget 3a – sid 112
Uppslaget 3a – sid 113
Uppslaget 3b Beskriv och förklara – sid 114
Uppslaget 3b Vem har rätt? – sid 115


Extra litteratur
Fördjupat om alkoholer
Fördjupat om estrar
Förklaring av begreppet polära


Filmer

Spellista – Grundkurs Organisk kemi

 

Spellista – Fördjupning Organisk kemi

 

Sli-filmer
Kol och kolväten. Alla levande ting innehåller ämnet kol. Föreningar innehållande kol och väte är byggstenarna i allt levande på jorden och kallas kolväten. Detta program tar upp hur kolatomer kan vara sammansatta på olika sätt.

KolvätenVad är kolväten för något? Precis som det låter så innehåller kolväten grundämnena kol och väte. Det finns många olika kolväten. Det enklaste är metan som är en växthusgas. Tre andra kolväten är: etan, propan och butan.

Kolets kemiDet här programmet berättar om kolets betydelse för livet och om kolets kretslopp. Vi undersöker träkolstillverkning, kalksten, diamanters egenskaper och användningsområden – inklusive syntetiska diamanter – och grafit.

Kolets kretslopp Hur ser kolets kretslopp ut? Jo, kolet är faktiskt i ständig rörelse – och filmen tittar närmare på hur allt hänger ihop. Kol finns över hela jorden, även i atmosfären och i haven. Det är en stor del av växternas fotosyntes och det förs mellan organismer. Allting levande – djur, växter och bakterier – innehåller kol.


Träna digitalt

Begrepp
Kolatomen(repetition från del 1)
Kolväten (repetition från del 1)
Omättade kolväten (repetition från del 1)
Alkoholer
Organiska syror
Estrar

Kortfrågor
Alkoholer
Organiska syror
Estrar

Instuderingsfrågor
Testa dig själv (Båda områden: Organisk kemi 1 (Ht) och Organisk kemi 2 (Vt))
Stortest (Organisk kemi 1 och 2)


Organisk kemi 1 (v.47-50)
Detta område är uppdalat i två delar, med den första delen Organisk kemi 1 på höstterminen och den andra delen Organisk kemi 2 på vårterminen


Checklista för Organisk kemi 1 (Kortfattad)

För betyg E ska du:
– Veta i vilka olika former rent kol förekommer.
– Veta hur några enkla kolväten är sammansatta (alkaner, alkener, alkyner).

För betyg högre än E ska du:
– Veta hur oljeraffinering fungerar, samt vilka produkter som bildas.
– Kunna arbeta med punkterna under “För betyg E ska du” på ett välutvecklat och fördjupat sätt

Eget arbete 8BF Laborationslektion

När den andra halvklassen laborera arbetar ni med följande:
(Det är tillåtet att samarbeta!)

1. Gör klart översikten med organiska föreningar och deras strukturformler


Kolets kretslopp

2. Titta på följande filmer

 

 

Kolets kretslopp (Fördjupat)

3. Läs sammanfattningen om ”Fossila bränslen” på s.106

4. I filmerna påstås det att det är värre när det bildades koldioxid vid förbränning av fossila bränslen än när det bildas vid förbränning av biobränslen. Vad beror det på? Håller du med? Motivera din åsikt.



Estrar

5. Titta på foljande film

6. Läs s.104

7. Arbeta med frågorna ”Organiska syror och estrar” på s.113

8. Arbeta med arbetsbladet ”Namnge estrar”

9. Vilken ester bildas om du låter metanol reagera med smörsyra (butansyra)? Kan du rita upp strukturformeln?

Geometri v.43-50

Detta område handlar om begreppet area. Ni kommer  möta olika övningar som ska ge er möjlighet att förstå begreppet area.

Grundkursen fokuserar på areabegreppet och på hur man räknar ut arean på olika geometriska figurer. Enhetsbyten mellan olika areaenheter gås igenom med fokus på förståelse. Tillämpningar på areabegreppet finns i form av att tolka en ritning. Grundkursen avslutas med olika former av symmetri.


Checklista
När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de kunna:
– förklara vad area är för något (Kort förklaring)
– beräkna arean av rektanglar, parallellogram, trianglar och cirklar (Hur beräknar jag arean?)
– använda de vanligaste areaenheterna (Omvandla areaenheter online)
– använda skala och göra mätningar i en ritning (Text- och video-förklaring)
– förklara spegelsymmetri och rotationssymmetri

För betyg högre än E ska eleven kunna:
– räkna ut begränsningsyta
– räkna area på trubbvinkliga trianglar
– använda och räkna på cirkelbåge och cirkelsektor
– lösa mer sammansatta geometriska problem
– förstå och räkna med befolkningstäthet

Checklista med sidangivelser


Hjälpmedel
Formelblad
Digital formelsamling (Klicka på figur som du behöver beräkna)
Matteboken.se 


 Spellista på youtube – Geometri

SLi-filmer
Skillnaden mellan längd- och areaskala (för betyg högre än E): http://sli.se/r/w0J4


Testa dig själv
Kunskapsmatrisen

Lär dig känna igen polygoner: http://www.skolresurs.fi/matteva/geometri/polygoner.html

Beräkna omkrets (och area): http://www.skolresurs.fi/matteva/geometri/omkrets_area.html 

Symmetri: http://www.skolresurs.fi/matteva/geometri/sortera_symmetri.html

Rita symmetri: http://www.skolresurs.fi/matteva/geometri/ritaSymmetriLarge.html